''det du känner är fel''

Sängen har varit min bästa vän än så länge, förutom när jag badade för 3:e gången på 2 dagar.. och städat rummet har jag hunnit med men nu är jag parkerad i sängen igen och tittar ut på regnet för att det inte finns något bättre att göra.
 
hur ska man göra när man jämt känner att man inte passar in? när man är för rädd för att säga något och bara sitter där och tar all skit och spelar glad.. fast egentligen tänker man bara på helt andra saker som ''varför vill ingen prata med mig?'' ''ingen skulle märka om jag gick iväg'' ''rakbladen väntar där hemma så håll ut.'', är det så det ska behöva vara? och man försöker förklara för folk hur man känner men det är ingen som riktigt förstår eftersom dom inte lever i min kropp med mina tankar och känslor. jag hatar att bli dumförklarad över något jag känner, att någon försvarar det som händer och skiter i hur det kan kännas. det är det jag får leva med här hemma, istället för att bara säga några stöttande ord så måste du försvara det jag mår dåligt över. och det gör ont i mig. jag har så mycket inom mig som jag inte får ut, vet inte hur jag ska säga det och vet inte hur jag ska handla. är det fegt av mig att lämna dethär nu när jag ändå varit modig nog att stanna kvar i flera år? 
 

slur på cigg när man har denna ångesten är inte något som känns bra. helvette. fortsätter mitt skitliv med att bara ligga i sängen och stirra in i väggen. bye
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback